Ändå okej
Idag har varit ganska okej. Sov typ 1½ timme när jag kom hem i morse, sen gick jag ut med hunden och skottade snö. "Frukost" efter det, två äckliga (men mindre så än de förra mackorna jag köpte) mackor med ost. Efter det sorterade jag lite papper men kände att jag inte orkade så det får jag fortsätta med en annan dag. Att göra allt på en gång brukar ju annars vara min grej, just nu tror jag dock att det kan vara en bra idé att stressa ner lite och låta var sak ha sin tid. Ingenting behöver ju gå i racerfart om man säger så.
Här sitter jag framför en dator i källaren och känner mig faktiskt lite normalare än förr. André var här och hämtade grejer för ett tag sen och då var han schysst nog att koppla in den gamla datorn som aldrig har blivit använd nästan, så nu har jag Internet så jag kan betala räkningar och så.
Det verkar inte som att jag får i mig någon middag idag, trots att jag borde vara hungrig då jag ju var och tränade ett pass och simmade en stund efter det. Konstigt. Vet inte om jag har sagt det förr men det tål att sägas igen; Jag är glad över att jag inte är en sån som tröstäter! Då hade jag säkert vägt över 70 kilo vid det här laget.
Det funkar ändå bättre att tröst-träna än att tröstäta. När man har tränat känns det då som om man har gjort något bra. Smäller jag i mig två chipspåsar och choklad får jag bara mer ångest.
Jobb inatt igen, blev glatt överraskad då jag såg att nya schemat har kommit. Ska se om jag kan skriva ut det ikväll och titta över det, sen får jag väl försöka få alla i gruppen på samma ställe i en kvart på fredag för att gå igenom och kanske ändra något.
En sak mindre att tänka på, nu är det bara en miljon kvar.
Ska väl och titta på en TV någon dag framöver. Är inte så extrem panik egentligen, jag tittar ju i princip aldrig på TV när jag är ensam så jag skulle klara mig utan. Men tids nog ska man ju ändå ha en så det är lika bra att fixa en nu. Bestämma vilka kanaler man ska ha och så, tror inte det blir några utsvävningar där utan de vanliga får räcka. Så länge jag har sexan och kan se Simpsons och Scrubs.
Det är kyligt här nere i källaren så jag ska ta och gå upp och hänga upp träningskläderna innan jag tar ut Klara på promenad. Mina fötter är isbitar!
Här sitter jag framför en dator i källaren och känner mig faktiskt lite normalare än förr. André var här och hämtade grejer för ett tag sen och då var han schysst nog att koppla in den gamla datorn som aldrig har blivit använd nästan, så nu har jag Internet så jag kan betala räkningar och så.
Det verkar inte som att jag får i mig någon middag idag, trots att jag borde vara hungrig då jag ju var och tränade ett pass och simmade en stund efter det. Konstigt. Vet inte om jag har sagt det förr men det tål att sägas igen; Jag är glad över att jag inte är en sån som tröstäter! Då hade jag säkert vägt över 70 kilo vid det här laget.
Det funkar ändå bättre att tröst-träna än att tröstäta. När man har tränat känns det då som om man har gjort något bra. Smäller jag i mig två chipspåsar och choklad får jag bara mer ångest.
Jobb inatt igen, blev glatt överraskad då jag såg att nya schemat har kommit. Ska se om jag kan skriva ut det ikväll och titta över det, sen får jag väl försöka få alla i gruppen på samma ställe i en kvart på fredag för att gå igenom och kanske ändra något.
En sak mindre att tänka på, nu är det bara en miljon kvar.
Ska väl och titta på en TV någon dag framöver. Är inte så extrem panik egentligen, jag tittar ju i princip aldrig på TV när jag är ensam så jag skulle klara mig utan. Men tids nog ska man ju ändå ha en så det är lika bra att fixa en nu. Bestämma vilka kanaler man ska ha och så, tror inte det blir några utsvävningar där utan de vanliga får räcka. Så länge jag har sexan och kan se Simpsons och Scrubs.
Det är kyligt här nere i källaren så jag ska ta och gå upp och hänga upp träningskläderna innan jag tar ut Klara på promenad. Mina fötter är isbitar!
Kommentarer
Trackback
